ovisshet...

-att leva med ovisshet i hasorna e stundtals energikrävande. den kommer då du minst anar, ofta förklädd, svår upptäck å i min värld otrivsam. under flera år levde å frodades den hos mig i gott sällskap av ouppriktighet en kombination som visst e vanlig, den gjorde oxå ont att uppleva. erfarenhet kallar vissa det, jag kallar det mer dåligt uppförande å brist på ansvarskänsla.
- hinner knappt skapa en ny grund förrän nästa "ovissa" period startar, denna gång i sällskap av en uppriktighet som gör att jag begriper att ingen kan ge de rätta svaren. de kommer, de visar sig. det fyller mig med en lugn känsla blandat med just ovisshet som drivet. människor som finns runt mig tar ansvar för sin del, å jag känner att livet kan vara olika. det fyller mig med hopp för just ovissheten...
//e